Direktlänk till inlägg 27 september 2012
Jag heter Henes Cehajic, 26år och bor utanför Linköping på landet. Ursprungligen så kommer jag från Balkan. Jag kom till Sverige 1992 som sexåring och har bott runtom i landet lite över allt, för att slutligen fastna i Linköping. Under mina första 6 år i livet nere i fd Jugoslavien så hade jag morbröder och morfar som var hängivna jägare, näst intill jaktidioter.
Där tog mitt jaktintresse fart. Kanske tack vare dem förstorade jakthistorierna och som grädde på moset så fick man aldrig följa med ut i skogen när man var så pass liten. Säkerheten kring vapenhantering är inte riktigt samma sak som hos oss i Sverige för att fatta mig kort.
Nånting som man fick göra var att följa med på sensommarens ”jaktträning” , då morbröderna inte kunde hålla sig trots att hundsläppet på Balkan börjar omkring 1 okt, enl. lag. När det gäller hundar så använder man sk trefärgade stövare, balkanski gonic, posavski gonic mm. Den sistnämnda marknadsförs just nu som ”grishund” i Sverige. Från början så användes alla dessa ovannämnda raser för enbart hare och räv. Men på sistonde så har jägarna börjat jaga i pack med dem, där vildsvinet är ett populärt villebråd.
När vi väl kom till Sverige så lekte jag och min tvillingbror väldigt mycket i skogen och smög oss inpå djur och följde spår när nysnön hade lagt sig. Vi kunde inte hålla oss utanför skog och mark, oavsett årstid. Så fort vi fick se en hundgård med någon jakthund i, då var det bara en sak att göra. Knacka på dörren och fråga om vi fick hälsa på hunden eller hundarna. Det fick vi för dem flesta som säkert kände igen sig när de själva var små.
Vi ett tillfälle så mötte vi på en kvinna som var ute och gick med sin tax. Från att klappa hunden så blev vi och våra föräldrar goda vänner med Sture och Gun Magnusson. Sture var självklart jägare och med lite övertalan så fick vi och vår far följa med ut och jaga rådjur med Sture och taxen Agnes. Det var november 1998. Sen dess har jaktsuget knappast minskat.
Att det just blev stövare har jag faktiskt många faktorer att tacka, Delvis en ungdomsjakt i Vikingstad med en fd SM deltagare som hade 3-4 harar uppe under dagen och allt buktade väldigt tätt inpå. Då lossnade allt och jag bestämde mig för att följa min barndomsdröm och köpa en riktig hund, en stövare. Valet föll på en Finsk stövare från Biabys Kennel hos Bo Belestam i september 2007. Jag själv hade inte koll på hundarna i stamtavlan utan gick på magkänslan och det fick bli det tiken. Nånting som jag verkligen inte ångrar idag.
Tiken började jaga redan vid 6månaders ålder. Injagningen gick till på följande sätt : sena vardagskvällar på Linköpings fina golfbanor och på kommunens mark. Stötte man på någon i skogen så spelade man alltid lika dum. Det gick bra tills man stötte på samma folk till slut. Då var det dags att lägga ner.
Tiken gick från klarhet till klarhet, tog upp på nattslag och kunde hålla uppe hararna över 1 timme, då var hon inte ens 7-8 månader. Rådjuren var aldrig något större problem. Den värsta jakten varade i 15-20 min. Älg och gris var dock en favorit. Men fick hon väl smak på harslag, då var jösse snart uppe.
Hösten 2008 så var jag marklös och annonserade ut att jag kunde komma med stövare till jaktlag/jaktmarker. Trots att tiken var en orutinerad unghund så hade jag mer eller mindre varje helg uppbokad och jag vet att 2 av gubbarna jag jagade med då köpte själva stövare så småningom, nånting som jag kanske kan tacka mig själv för!
Tiken är numera dubbelchampion. Jag har dessutom hunnit ta fram 2 kullar på tiken. Jag parade henne våren 2012, men hon gick tom och därför tog jag en halvsyster till henne. Den ska jag ha enbart till rävjakt är tanken, då räven är snäppet roligare enligt mitt tycke.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 | 13 | 14 | 15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 | 20 | 21 | 22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
|||
|