Varobs.se startades på grund av att staten hemlighåller sina uppgifter om varg i Sverige. Nu räcker staten ut en hand och hoppas på samarbete med vargobs.se.
– Vi ska prova insamling av vargspillning som ska DNA-analyseras. Det vore bra om vi kunde samarbeta, så att det inte tas prover i onödan, säger Jens Karlsson, forskare vid Viltskadecenter.

Två miljoner kronor
– Vi har två miljoner kronor att röra oss med under tre år. Både våra pengar och de pengar vargobs.se har räcker längre om vi samarbetar och inte inventerar samma revir och kanske tar flera prover på samma vargar, säger Jens Karlsson.
Lars-Olov Guttke och personerna kring vargobs.se har inte bestämt hur de tänker göra med statliga inviten till samarbete.
– För att det överhuvudtaget ska bli fråga om samarbete måste vi vara säkra på att forskarna verkligen redovisar sina resultat helt öppet. Det är hela anledningen till att vargobs.se finns idag, för att staten till exempel håller uppgifterna på Rovdjursforum hemliga för allmänheten.
– Vi står fast vid vad vi sagt tidigare: Den dag Rovdjursforum blir offentligt har vi uppnått vårt mål och kan lägga ned vargobs.se, säger Lars-Olov Guttke.

Nu har vargforskarna börjat darra, för det är ytterst märkligt hur man helt plötsligt vill börja samarbeta med vargobs.se. Tror bestämt att någon inte vill att den "verkliga" siffran kommer fram till allmänhetens kännedom. Men ändå om vargobs.se skulle få fram antalet vargar i mellan sverige så är det säkert 20-50 st som rör sig utanför dessa områden inventeringen kommer äga rum. så den rikitga siffran kommer vi aldrig få veta....

Jovnevaerie sameby har ansökt hos Naturvårdsverket om att i förebyggande syfte skjuta 25 kungsörnar inom byns renkalvningsområden.
Östersundsposten refererar till samebyns ansökan, där samebyn hävdar att rovdjurstrycket är oacceptabelt högt och gör det omöjligt att bedriva en livskraftig renskötsel. Vid en kontroll nyligen återfanns endast 20 procent av förra årets kalvar.
Ordförande Kjell-Ove Klemensson påpekar i ansökan att same byn i dag får totalt 6 740 kronor för renar som angripits av örnar, vilket täcker förlusten av fyra renar. Det, menar han, är ohållbart.

"Inte realistiskt"
Tomas Bergström i den lokala kungsörnsgruppen säger till Östersundsposten att det inte inte finns 25 kungsörnar i Offerdalsfjällen och anser att en avskjutning på 25 örnar inte är realistisk:
– Jag tror att den här ansökningen är gjord för att få utlopp för en frustration och för att markera något och jag kan förstå att renägarna mår dåligt när renkalvar blir örnmat, säger Tomas Bergström.

Fakta om örn inom renbeteslandet

Kungsörnen bygger ofta sitt bo på någon otillgänglig klippavsats i fjällen. Den lever mestadels på mindre bytesdjur som smågnagare, harar, rävar och renkalvar.

Kungsörnen lever också på kadaver av större byten som slagits ner av andra rovdjur. Under höst och vinter kan örnen även ta större renkalvar när tillfälle ges.

Kungsörnens vanligaste jaktmetod är att obemärkt komma flygande, slå sitt bytesdjur genom att sätta klorna i ryggen och sedan flyga iväg med den till en tryggare plats. Vid jakt på renkalvar under vår och sommar passar den på när kalven har kommit ifrån vajan (renkon). Den kan också göra utfall mot vajan för att skilja den från kalven.

Ofta samarbetar flera örnar för att skrämma iväg eller irritera en vaja som försöker skydda sin kalv. Örnen beskrivs av renskötarna som en svår jägare eftersom småkalvarna är lätta att ta, särskilt när flera örnar samarbetar.