En stövarjägares liv

Senaste inläggen

Av stovarjagaren - 3 april 2013 10:10

 


Jag erhöll idag tidningen Jägaren och upptäckte att allt går framåt och allt förändras i vår värld. Förr såg en varg ut som en varg men numera får den se ut hur som helst. Pärmbilden på det i dag erhållna exemplaret av Jägaren visar nämligen en av de nu så populära, söta, byrackorna som får leka varg och vilka våra fantastiska forskare försvarar till varge pris som varande genetiskt viktiga för aveln. Dock vet de numera inte ens hur en verklig varg ser ut! Jag håller med om att de här rackorna är mycket viktiga för aveln om man vill fortsätta med att avla byrackor och inte verkliga vargar. Jag måste också ge erkänslan att den på pärmbilden avbildade byrackan har mera varg och mindre laika i sig än den berömda svenska, finnspetsgula rackan som svenskarna värnar om. Jo, en riktig svensk varg skall ju klart vara mycket gul och det ända in i själen men hur skall de klara av att få till den blåa färgen är en sak som jag ännu inte förstått men den måste ju också komma. I Finland klarar vi oss i varje fall enklare när vi kan lämna bort den blåa färgen. Pälsens konsistens behöver inte heller längre vara vargens vilket den måste vara förr i världen. Det visar den nämnda pärmbilden också. Nästa gång skulle jag föreslå att redaktionen skulle använda sig av en riktig varg som pärmbild och inte en byracka även om den är söt.

       

Jag ser redan hur forskarna reser sig för att mäktigt och salvelsefullt slunga ut och predika den rätta och sanna tron för att ge mig domen med DNA så att jag och många andra skall begripa att omedelbart kasta oss ner i böneställning mot Viltforskningsinstitutet, vargforskningens Mecka. Dock erkänner jag direkt att DNA utgör ett fantastiskt verktyg med vilket man kan fastställa skillnad mellan arter och finna ut individers släktskap med varandra. Sålunda kan vi direkt fastställa att vargen på Jägarens pärmbild, mommos söta byracka och den prisbelönta Jämthunden alla tillhör samma art eftersom tamhundens ursprung är att finna i vargen. Inget laboratorium i hela världen har dock ännu klarat av att med säkerhet fastställa om en varg är renrasig eller korsad med någon tamhunds ras via DNA utan rekommenderar alltid tillika en osteologisk studie av skallen och skelettet. Vi kan via DNA säkert finna ut att mommos byracka och vargen på pärmbilden har en gemensam anfader i en sibirisk laika. Dock behövs fortfarande en domare vid hundutställningar för att inte förväxla mommos söta byracka med den prisbelönta Jämthunden trots att DNA visar att arten är densamma och att djuren rasmässigt står nära varandra.

       

För den som tvivlar på min utsago och forskarna som säkert börjar predika DNA har jag ett effektivt botemedel: Gå till Etseri djurpark och se hur en riktig varg ser ut, men gör det fort innan man kanske också där har börjat odla på byrackor! 

         

Livet var mycket enklare förr när en varg ännu såg ut som en varg och en hund som en hund.


Eirik Granqvist

Professor i Kina och Thailand.

Tidigare i 16 år chefskonservator vid Helsingfors Universitets Zoologiska Museum.

Samma funktion i 2 år vid Zoologisk Museum, Universitetet i Bergen, Norge.

Under fem år museikonservator  och 16 år museichef i Frankrike. I dessa länder har

jag också fungerat som myndigheternas expert i bl.a vargfrågor. 

Med mera...

ANNONS
Av stovarjagaren - 8 februari 2013 11:31

 

Hej,


Som ni ser så har inte mina inlägg duggat tätt den senaste tiden. De beror på att tiden och orken inte räcker till.

På jaktfronten har de inte hänt så mycket. Jakten är i stort sett över. Snön och skare sätter stopp för all jakt med hund. Men såhär är det att vara löshundsjägare i dom norra delarna av Sverige. Händer det inte något extra med vädret den närmsta veckan så får vi ställa in oss på nästa jaktsäsong.


På ”varg” fronten har det hänt dessto mer. Junsele tiken lever fortfarande och mumsar i sig renar för fulla muggar. De gröna hulliganerna lyckades hitta ett kryphål och anmälde SKYDDSjakten till förvaltningsrätten som stoppade jakten. Urvalsjakten på några få vargar lyckades de också stoppa genom samma kryphål. Dom är väldigt finurliga bevarandesidan. Frågan är ju om de här kommer gynna deras mål? Folk och EU börjar lessna på deras gnäll hela tiden. Och vargen som de värnar om så mycket kommer nog få lida mest av det här. Men som vanligt bryr det sig varken om vargen eller människorna som drabbas av vargen. Fortsättning lär följa…………………..


Ett klipp från BBC om den så kallade "urvalsjakten" som blev stoppad.


Och här är ett klipp från Jakt och Jägare om hur farligt det är att flytta runt vargar i landet...



Fick ett intressant mail i veckan, tänkte publicera det här. Eftersom det rör våra grannar i öst och hur det också misslyckas med naturvården. Här kan ni läsa upphovet till brevet


Jag anklagar! (Emile Zola: J'accuse!)


Nar jag skriver detta befinner jag mig som gammal pensionär för en begränsad tid sysselsatt med professors uppgifter, undervisande i Naturens Bok vid Chongqing Museum of Natural History i Kina. Detta via ett FN organ. Kina förefaller mig som ett frihetens land jämfört med dagens Finland där två ministerier nu samarbetar intensivt för att förgöra landsortsbefolkningens livskvaliteter och utkomstmöjligheter. Man skyr inga medel. Detta kunde inte ske i dagens Kina. Inte heller i mitt andra medborgarskapsland Frankrike. Jord och Skogsbruksministeriet tillsammans med Miljöministeriet samarbetar intensivt mot landsortsbefolkningens intressen. Befolkningen i Perho har drivits till desperation och en jägare har redan tagit sitt liv som resultat av de trakasserier som han utsatts för. De skyldiga till självmordet är landets nuvarande myndigheter. De har indirekt tagit mannens liv! De sätter vargars liv framför människans. Det här är mycket hårda ord men det är fakta som vi inte mera får blunda inför. Jag har varit och är också mycket orolig för pojken i Narpes som i god tro hade emottagit den stora äggsamlingen och samlingen med "uppstoppade" fåglar från Sverige för att bearbeta och publicera samlingens historia och innehåll. Han är vid Naturhistoriska Centralmuseet utbildad konservator och därmed kompetent för arbetet. Samlingen beslagtogs baserat på nya lagar som man försöker få att fungera retroaktivt enlig totalitarstatsmodeller.

Det gröna gardet får ett helhjärtat ministeriestöd för sina terrorattacker. Har ett havsörns-boträd blåst omkull och skogsägare tagit tillvara stocken så blir han utsatt för otroliga polistrakasserier och anklagas för att ha sågat ner boträdet. Har en person tillvaratagit en självdöd havsörn eller annan fridlyst fågel sa anklagas han direkt för att ha skjutit fågeln. Fridlysta fåglar tycks nämligen aldrig kunna dö en naturlig död utan någon måste anklagas. Förekommer den allmänna flygekorren på ens marker så får man åtgärdsförbud. Samma gäller fladdermöss och vitryggig hackspett m.fl Den senare kom till landet via svedjebränningen och har till stor del helt naturligt försvunnit sedan den upphörde. Om en planterad skog blivit överårig så deklarerar man den för varande primarskog vilket den inte är och ägaren får inte mera exploatera den. Han får kanske en symbolisk ersättning men inte en reell. Det här medför en allmän fientlighet till naturskydd och artskydd. Det finns massor av arter och ursäkter att ta till när man vill komma åt en jordägare eller vilken person somhelst. Gällande den vitryggiga hackspetten så berättade en savolaxbonde åt mig att han systematiskt för säkerhets skull skjuter alla svart och vitbrokiga hackspettar eftersom han inte känner de olika arterna. Jag vet att liknande saker sker med flygekorrarna. Naturskydd måste bedrivas med medborgarna och inte emot dem. Annat fungerar inte.

När en person tillhörande det gröna gardet illegalt infångar en ruggande svan och anklagar folk felaktigt för att ha vingklippt svanen så åtalas mannen inte utan släpps fri. Skulle mannen ha varit jägare hade saken behandlats annorlunda.

De nämnda ministerierna har nu i praktiken redan mer eller mindre omöjliggjort renskötseln. Samerna bad mig skriva redan för ett par år sedan och gav mig officiella handlingar som dessutom var lagvidriga och gick emot renbeteslagen. Tillstånd att falla en björn gavs först över två månader efter att björnen dödat ett sextiotal renkalvar i ett kalvnings hägn. Björnen hade självfallet försvunnit och dessutom gällde tillståndet bara för några dagar och om den påträffades i kalvnings hägn. Enligt renbeteslagen fick inte renar mera vid denna tid hållas i kalvnings hägn. Jag skrev och bifogade fakta med datum för de officiella handlingarna och sände skrivelsen till tre av de största finskspråkiga tidningarna. Artikeln togs inte in och publicerades således inte i Finland. Den hårda men officiellt icke existerande censuren ingrep. Dock skrev jag om artikeln för att publicera den internationellt vilket gjordes i Frankrike och Kina.

Det traditionella yrkesfisket är i praktiken nu helt dödsdömt. Man odlar helt emot fiskarbefolkningens intressen på en överstor sälpopulation och inför kostsamma bestämmelser den ena efter den andra som gör att ingen mera har råd att idka yrkesfiske. Samtidigt har man heligförklarat den av människan till Europa införda kinesiska skarven som ingenting har att göra med den gamla storskarven. Vilket naturskydd är det när man skyddar en främmande skadefågel?

När det galler Perho sa tog jägarna saken i egna händer i ren desperation. De hade mycket riktigt inte försökt anhålla om fällningstillstånd för vargarna, väl medvetna om att de kanske allra högst skulle ha fått tillstånd att skjuta en varg men säkert inte flera. Detta skulle dessutom ha tagit en väldigt lång tid. Vi har hur många exempel somhelst på detta från andra håll i landet. Vargarna höll på att helt göra slut på den återinplanterade skogsrenspopulationen för att inte tala om annat högre vilt.

Ministerierna underhåller nu och bekostar en liten klick med inkompetenta hobby-vargforskare som gör sitt bästa för att landet skall fyllas med vargar och andra stora rovdjur som både åsamkar allmän otrygghet på landsbygden och omöjliggör boskapsdrift, främst fåraveln och renskötseln. Högviltets existens tycks inte intressera. Jag talar medvetet om inkompetens eftersom de berörda personerna inte ens klarar av att se skillnad mellan en verklig varg och en hund-vargkorsning vilket jag många gånger påtalat.

I Finland bör medborgarnas intressen komma främst. Inte en liten klick gröngardisters hobby att infånga vargar och förse dem med radiohalsband. Denna hobby finansieras med statsmedel, alltså skattebetalarmedel. Några konkreta resultat av denna hobbyforskning har jag inte sett trots att den pågått i många år.

Rovdjursodling bör inte gå före landsortsbefolkningens trygghet, livskvalitet och utkomstmöjligheter. Ett par millimeter skillnad på ett kindben mellan utplanterad och ursprunglig lax får inte heller vara så viktigt att man förgör laxfisket till förmån för den norska laxodlingen som åtminstone bestuckit WWF i Finland med stora pennigdonationer. Det går inte att skylla på EU som syndabock. Problemen finns i Finland.

De hårdast drabbade yrkesfiskarna ar de finlandssvenska och de hårdast drabbade renskötarna är samer. Saken luktar rasism på mycket långt håll.

Ministeriernas åtgärder har nu åsamkat åtminstone ett lik. Vårt lands Riksdag och politiker får inte längre blunda! Ministerierna kan inte heller säga att de inte visste...


Eirik Granqvist

ANNONS
Av stovarjagaren - 25 januari 2013 13:19

 


Hej,


I helgen kommer det att hållas ett unghund-SM för Hamiltonstövare att genomföras. Hittills är det 60 hundar anmälda.


Villkor för deltagande: Hunden (Hamiltonstövaren) får ej ha fyllt 4 år den dagen som provet genomförs.


Provets genomförande: Vanligt öppenklassprov på bestämd dag, dvs. lördagen den 26/1 (behöver ni hjälp med domare eller provruta, ta kontakt med kontaktpersonen i ditt område eller uppfödaren till din hund ). Drev på hare tävlar i en klass och drev på räv i en.


Rangordning: Pris ökl, egenskapspoäng, ålder(yngst går före), längsta drevrepris, tapptminuter etc


Priser: Delas ut till de 3 bästa hundarna i varje klass samt deras uppfödare. Presenteras på årsmötet! Samtliga pristagare deltar i en utlottning av en garminpejl samt en exklusive jaktweekend i västra Jämtland som utlottas på årsmötet 2013.


Krav: Medlemskap i Svenska stövarklubben


Syfte: Mer vetskap om våra hundar, nya avelsdjur, få fler Hamilton att starta på prov, fler medlemmar till Stövarklubben och Hamiltonföreningen mm.


Personligen så kommer jag tyvärr inte att starta. Och det beror helt enkelt på att föret här uppe inte är optimalt. Visst jag skulle kunna starta, men vad tjänar det mig och Traj? Det kan gå bra men som det ser ut nu så kommer det mest bli en plump i protokollet. Då väntar jag heller. MEN, det är en super ide och faktiskt så är det många hundar som ska ställa upp. Jag hoppas att dom till nästa år kanske tidiga lägger tävlingen. Nu är det kanske super bra före nere i söder men här upp är det från dag till dag. Jag vet att detta beslut togs ganska sent där av den sena starten. Men förhoppningsvis så blir det ändrat till nästa höst?


Sen så blev jag glatt överaskatt igår på styrelsemötet. Det pratades om att anordnas ett ungdoms-SM här uppe i Västerbotten. Alltså för oss yngre stövrajägare. Vilken grej!! Jag kommer givetvis att följa upp det här och vara med och göra tävlingen till något bra. Vi har ju haft duktiga tjejer som startat upp KVINNOKAMPEN. Så man har ju lite ”press” på sig…..


Ha en förtrollad helg, och lycka till alla som ställer upp i Hamilton Kampen!!

Av stovarjagaren - 17 januari 2013 13:07

 

(En extremt viktig varg i Sverige, men på andra sidan östersjön kallas dom hybrider)


Då får alltså den extremt viktiga ”varg” tiken leva kvar ett tag till. Förvaltningsrätten i STOCKHOLM tog beslutet idag att skyddsjakten på gulingen ska stoppas i väntan på att rätten ska avgöra om skyddsjakten är laglig. En lite extrem grupp som kallas rovdjursföreningen med 4000 medlemar har alltså talesrätt i frågor angående skyddsjakter anser förvaltingerätten. Hur är det ens möjligt? Svenska Stövarklubben med 7000 medlemar skulle alltså enlige förvaltningsrätten också kunna vara med och bestämma i sådana här frågor?


Vi kan ju bara ana ugglor i mossen här. Varför i hela friden har man inte lyckats skjuta tiken under den här långa tiden? Hanen som var hennes partner togs snabbt och enkelt bort. Men tiken har på något magiskt sätt lyckats klara sig undan. Länsstyrelsen i Västernorrland har också ÖNSKAT att hon skulle skrämmas bort och försvinna ur skyddsjakts området. INGEN myndighet eller någon på bevarande sidan har velat att denna tik ska skjutas. Jag tror helt enkelt inte att man gjort ett ordentligt försök att skjuta gulingen.


Samerna som nu är dom som blir drabbade kommer alltså få det ännu mer jävligare. Vilka kommer att få ta ansvar för det? Finns det någon från bevarande sidan som kommer ställa upp och hjälpa samerna med jobbet att hålla ihop stressade renar? Kommer bevarande sidan hjälpa till och betala alla utgifter och kostnader för att hålla tiken i liv? Knappats….


Jag hoppas förvaltningsrätten är medveten om den rasism och förtal som cirkulerar på SRF sociala medier. Och att dom tar med de i beslutet om deras rätt att överklaga.

Over and Out…..

Av stovarjagaren - 14 januari 2013 10:25

 

Hej,


När man har en bit att köra till sin jaktmark så är det svårt att avgöra hur vädret ser ut dit man ska. De blir som svårt att planera om man verkligen ska fara ut eller inte. I lördags var det en sån dag som gjorde att man tvekade. För när jag steg upp på morgonen så var det för kalt för att fara ut och jaga. Och ska man också köra en bit in i Norrlands inland så vet man att det är kallar där. Enligt väderprognosen så skulle det bli ”varmare” under dagen så vi bestämde oss för att fara ut ändå.

   


Och tur var då det. För det vart inte såååå himla kalt. Det var runt -13,-14 under hela dagen. De blev upptag ganska snabbt men det gick tungt att driva. De var ganska mycket snö. Helt jaktbart men inte om man skulle vilja starta på prov. Drevet gick som vanligt lite hackit från början, men sen så blev det full fart och trevlig musik i skogen. De var en ”cool” hare. Han låg inte alls så långt före hunden vilket gjorde att Traj verkligen kunde sjunga ut. Men eftersom det var kalt och mycket snö så stannade vi han runt 100 minuter. Tyvärr så blödde han från klofästena. Men inte värre än att några dagars vila får han att bli pigg igen. Nu är man sugen på att få till den sista öppenklass ettan. Nu får man hålla tummarna för att kung Bore hjälper oss på traven med vädret och föret.


Av stovarjagaren - 11 januari 2013 15:08


Ni som följer bloggen har säkert läst om det så kallade Junsele ”vargarna”. Dom där genetisk viktiga individerna som står över oss människor, de som skulle med sitt magiska DNA göra vargarna i söder odödliga. Dom ska tydligen skjutas nu?? Har ni hört? DOM SKA SKJUTAS!!


De går helt enkelt inte att bedriva någon form av renskötsel med vargparet springandes runt där. Att det skulle ta sån onödigt lång tid, och kosta så otroligt mycket pengar trodde jag inte. Eller… jag trodde egentligen ingeting. För jag fick bara en stor klump i magen när regeringen och NVV tillät att dom skulle få vara kvar där till våren och föda supervargar. För hade NVV och regeringen väl börjat tumma på varg i renskötselområdet så kunde vad som helst hända.


Men nu blev det ju ett gott slut för dom som bor runt Junsele och för renskötarna som har fått slitit häcken av sig för att hålla dessa ”vargar” i liv.


Det efterspel som nu kommer lär bli stor. Bevarande sidan kommer gråta blod buhu buhu…. Och samerna kommer få sig en ordentlig känga av den övriga svenska befolkningen som vill ha varg men inte där dom bor. Och undra hur Lena Ek kommer klara sig ur det här…. Stackars kracke….


Så nu kan vi se rubrikerna framför oss. ”DOM EXTREMT VIKTIGA VARGARNA SKA SKJUTAS” ”NU ÄR DET SLUT FÖR DET ÄNDA VARGPARET I VÄRLDEN” ”SAMERNA VILL UTROTA ALLA ROVDJUR, DOM BÖRJAR MED VARPARET”


Och sedan kommer kommentarerna…


-ööhh vad har vargarna gjort? Dom vill ju bara äta mat”


-Asså kan inte dom där samerna utrotas istället, jag menar vargen var ju här före oss människor.


-ååhh R.I.P söta lilla vargparet…


-Men hallå?? Jag går i skogen minst två gånger i veckan med mina hundar. Jag har aldrig stött på en varg…. Och skulle jag göra det så skulle jag inte vara rädd, för vargar är mer rädd för oss människor.


-Ren är inget tamdjur, dom borde stängsla in varje ren. Sen tycker jag dom borde sitta och vakta dom dygnet runt.


Ja ni fattar säkert vad jag menar, alltså ni som vet hur det brukar låta på vissa sidor. För mig personligen så känns det bra. Att äntligen regeringen lyssnar på någon som blir drabbad. Vad som händer nu vet ingen. Men det är ju tal om att plantera ut vargvalpar. Ja ni hör, ännu ett experiment som kommer misslyckats….


Men som sagt vi människor som påvisat detta dårskap en längre tid fick rätt. Ännu en gång…


Men vad är vi? Människor med vanligt bondförnuft?


Ha en trevlig helg!!!!

Av stovarjagaren - 11 januari 2013 09:19

 


Hej,


Efter många om och men så lyckades jag och Björn(Gudfadern) pricka in en jaktprovsdag för Traj. Rund nyår så kom det ett ordentligt töväder som gjorde att snön packade ihop sig. Och på det så kom det en kallar period som gjorde att det blev en riktigt bra skare som höll för en hund. Vi behövde alltså bara lite snö för att det skulle kunna gå att starta på ett jaktprov. Sagt och gjort så lyssnade vädergudarna på oss och det föll ca 5-7 cm nysnö i början av veckan. Björn var snabb och fixade domare och jag ordnade mark.


Så efter en sömnlös natt så for vi iväg för att möta upp domaren. Marken var min egen som jag brukar få använda till att träna hunden på. En bra mark men jag hade inte varit nöjd med hartillgången efter denna höst. Så jag hade inte allt för stora förhoppningar att finna hare. Men det är som vanligt, haren verkar gömma sig på hösten. För nu fanns det harspår överallt. Helt otroligt. Någon där uppe ville verkligen att denna dag skulle lyckas.


Vi parkerade bilen och drog oss in mot området där det fanns harspår. Det tog inte lång stund innan hunden markerade slag och började rota runt bland alla harspår. Han var verkligen ivrig. Snart var det upptag. Lite trevande men ändå så var haren på benen.

Första delen av drevet gick hackigt men han löste första tappen som jag tror var på 36 minuter. Efter det så gick det smidigare. Men såhär har det varit med Traj, det har alltid gått lite tyngre i början av drevet för att sedan komma igång i slutet. Om han nu håller i haren de vill säga.

Drevet artade sig väldigt bra i slutet och efter några små tapper på 10,11 och 9 minuter så lyckades han skrapa ihop sig till en etta.  

 

Dommaren har också föreslagit 58 egenskapspoäng. Men vi får se vad kollegiet säger. Tror dock inte att det blir någon större ändring.


De här var Trajs blott andra jaktprovsstart. Och han är endast två år gammal. Två stycken av hans kullsyskon har också tagit ettor på jaktprov. Så det är verkligen en spännande kull.


Nu öppnar ju det här för ytterligare en jaktprovsstart innan säsongen är över. Dock så måste det bli bättre före igen. För den skare som höll hunden håller på att frysa bort. Men jag får börja gå utställningen nu till våren för att kanske jaga några cert. Man har redan börjat spana in utställningarna.


Och ja, jag blev förstås glad och stolt över att min duktiga hund klarade av att driva ihop en etta.


Och jag vill Tacka Ebbe som dömde och Björn som följde med…


Ha en trevlig helg och jakthelg(om ni kan)


        



Av stovarjagaren - 28 december 2012 10:00

Hej,


Ja då är det väll dags att summera året som varit….


Det har varit ett väldigt händelserikt år för mig som människa och stövarjägare. Man kan säga att efter förra jaktsäsongen så var jag i eld och lågor. Min unghund Traj hade startat jätte bra och inför denna höst så var förhoppningarna stora. Men vi börjar inte där. Vi börjar på Östermalma där stövarklubben firade 100-år. I början av Juni så packade jag och några andra delegater från Västerbotten väskorna och begav oss ner till de södra delarna av landet. De var verkligen några händelsefulla dagar med förhandlingar och trevligt sällskap. Personligen tycker jag det känns som det är en bra stämmingin i klubben just nu. Vi är alla överens om vad som måste göras för att hålla stövarklubb i liv. Jag åkte hem till Västerbotten med gott mod och många nya trevliga vänner.

 


Efter Östermalma så var nästa stövar uppdrag Höga kusten Game Faire. De var första året som de arrangerades och faktiskt så blev det lyckat. Mycket folk besökte mässan och de var en hel del som kom förbi vår stövarmonter för att prata stövare och ta en kopp kaffe. Så jag ser framemot att åka ner även nästa år.

 


Några veckor in i Juli så var det dags för min och brors årliga fiskeresa. Vi hade tagit sikte på nya fiske vatten i Ammarnäs Fjällen. Resan blev enormt lyckad och vi fick så mycket fisk att vi var tvungna att fara hem en dag tidigare för att inte fisken skulle bli förstörd. Ni som har varit och fiskat i fjällen vet ju hur svårt det kan vara att få fisk(på vanligt sätt). Så resan blev mer än lyckad. Nästa resa har vi funderat på att kanske fara till Norge…

 


Efter fiskeresan så var nästa mål Fäviken Game faire. En mässa som jag varit på nu några gånger och som jag värderar väldigt högt. Dels för att de som jobbar i stövartältet har blivit som en ”familj” för mig. De är oftast samma goda själar som jobbar där varje år. De är verkligen ett trevligt gäng och de gör så man vill komma tillbaka dit och steka fläsk och snacka med folk som besöker vårt hundtorg. Så skriv upp mig, jag kommer även i sommar.

 



Nu har vi kommit in i Augusti och jakten. Jag hade som sagt sett fram emot denna höst något enormt mycket. Traj hade börjat riktigt bra och i år skulle det bli ännu bättre(trodde jag..)

Hela första delen av hösten så hade jag kanske 5-10 konstaterade hardrev. Och de på två hundar och kanske 20 släpp på dom vardera. Och när man väl fick upp en hare så drog dreven iväg långt bort. Jag började fundera ett tag på om hundarna var friska? Man blir ju lätt frustrerad när man tar så mycket semester och lägger ner så mycket tid på jakten och så fungerar inget….


Men när jag väll for till mina jaktmarker i Jämtland så lossnade det för hundrana. Så sjuk var dom ju inte, de var så enkelt att jag kunde bota deras sjukdom med hare. På markerna jag har i Västerbotten så fanns det alltså ingen hare. Eller det var väldigt glest mellan hararna.


Så vi brände halva första delen av säsongen på skit marker. Och alla som har unghundar vet ju hur viktigt det är för dom att få driva. Vi kom igång så väldigt sent. De är först i slutet av säsongen som han kommit tillbaka till fjolårets form. Men den formen hade jag velat ha i slutet av september så jag hade kunnat starta han på prov. Nu så har jag inte vågat starta honom. Men vi hoppas att hartillgången blir bättre till nästa höst så vi får en bättre start. De som jag ändå värderar högst denna höst är att lillebror börjat följa med på jakt. Hoppas han även vill göra det i fortsättningen...

 


Mitt under brinnade jaktsäsong så han jag även med att deltaga vid ett ungdomsläger i Backe. Snacka om att de är sånt vi ska arbeta med för att få fram nya jägare. Tack Västernorrlands Stövarklubb och Jägarförbundet Mitt Norrland för ni böjd in mig.

 


Alla som läser bloggen kommer säkert också ihåg mina skräck dagar runt 1maj? När mina hundar rymde och var borta i tre dagar. Ni kan läsa om det här…


Avslutningsvis så vill jag önska alla ett riktigt gott avslut på detta år. Och en bra början på nästa.


Ha så gott!!!

Presentation

Omröstning

Nu går vi in på den andra halvan av jaktsäsongen. Vad tycker ni om det?
 Jagar hellre vitharar på barmark
 Har/rävjakt ska bedrivas på snö
 Vi får sällan snö där jag bor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ En stövarjägares liv med Blogkeen
Följ En stövarjägares liv med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se